Insändare i ELA och Trollhättans Tidning den 11 feb.

Skattesänkning är hot mot folkhälsan

Vad är den svenska supen värd, har den sitt rätta värde idag? Skattebasutredningen  föreslår en sänkning  av den svenska alkoholskatten på 40 procent vilket innebär att alkoholpriserna i genomsnitt sjunker med drygt 15 procent. Tidigare skattesänkning har sänkt priserna med cirka 7 procent.

Alkoholkonsumtionen är den högsta på 100 år. Redan i dag kan man skönja fler alkoholskador och fler alkoholister. Trots att vi i framtiden kan vi räkna med lika många döda och skadade som i Frankrike, Italien och Spanien planerar regeringen skattesänkningar.

Den Svenska alkoholpolitiken är på väg att supa svenska folket under bordet.

Förslaget är ett allvarligt hot mot folkhälsan och därtill negativt för de offentliga finanserna. Skatteförlusten blir cirka 3 miljarder kronor. Det betyder i princip att svenskarna ska betala dyrt för ökad ohälsa. Som grädde på moset är det fritt fram för vin-och spritannonser även i vanliga tidningar och tidskrifter.

Ekonomi och läkarvetenskap ger i fråga om alkoholkonsumtion  ett mycket säkert material för beslutsfattarna. Med andra ord kan inte politiker säga att de inte förstår konsekvenserna av vad man beslutar.

Ökad konsumtion har ett rakt samband med akuta skador, våld, olyckor och kroniska skador. En prognos gjord av en grupp framstående forskare klargör att en anpassning av de svenska alkoholpriserna till tysk nivå (en sänkning med ca: 50 procent), i kombination med ökad tillgänglighet, skulle leda till 5 000 fler alkoholrelaterade dödsfall om året. Vi är redan på god väg i denna riktning.

Konsekvenserna av den skattesänkning på 40 procent som föreslås är således väl kända och vetenskapligt belagda: kraftigt ökat våld, fler trafikolyckor, ökad sjuklighet och dödlighet. Bland annat ses en ökning med över 50 procent av de alkoholrelaterade dödsolyckorna i trafiken -  vilket är katastrofalt för nollvisionen.

Visserligen skulle resandeinförseln av alkohol minska, liksom en del av smugglingen och hembränningen. Här måste man väga kostnaden för denna kriminalitet mot att sänkta priser skulle leda till att konsumtionen av alkohol ökar. Människors beteenden när det gäller skattebrottslighet styrs av straffsats, upptäcktsrisk och skattesats. Höga alkoholpriser har trots allt en återhållande effekt eftersom den praktiska och moraliska kostnaden för att köpa svartsprit och smuggel är mycket påtaglig för merparten av befolkningen.

Sverige har haft som mål för alkoholpolitiken att motverka alkoholrelaterade skador genom  minskad totalkonsumtionen. Den politiken har varit framgångsrik i ett internationellt perspektiv fram till  kapitulationen för EU:s krav på allt högre införselkvoter och lägre punktskatter. Detta har bidragit till att alkoholbranschen vädrar morgonluft. Sänkt alkoholskatt innebär att staten får stigande kostnader för sjukförsäkringen, kommunerna och landsting får ökade utgifter för vård och behandling.

I stället för att lägga oss platt och uppgivet finna oss i de införselkvoter som EU-kommissionen bestämt, och i konsekvens med dessa sänka priserna, bör vi i Sverige aktivt verka för att införselkvoterna begränsas av folkhälsoskäl.

Bengt Hagstedt
Kassör Aktiva Länken Vänersborg