Debattartikel i ELA 2 juni

Sänkt alkoholskatt leder till katastrof!

Konsumtionen  av alkohol ökar och det gör också alkoholens skadeverkningar. Antalet skrumplevrar och bukspottkörtelinflammationer har ökat med närmast 20 procent de senaste tre åren. I Sverige har redan alkoholkonsumtionen ökat med nästan 30 procent på sju år. Under resten av 2004 beräknas konsumtionen öka med 10 procent till. 

På våra färjor står bilar och bussar tätt packade på väg hem till Sverige överlastade med sprit.

Nu är ingen rädd för tullarna längre för vem behöver smuggla, nej nu slår hjärtat frivolter när de ser en poliskontroll, för polisen har blivit ”viktväktare” och det som styr resterna av den svenska alkoholpolitiken är trafiklagstiftningen.

Sverige släppte bland annat de gamla införselreglerna alldeles för lätt. Vi hade inte behövt anpassa oss utan kunde ha begärt undantag. När Sverige folkomröstade om avtalet för att gå med i EU blev vi lovade att alkoholen inte skulle flöda fritt. Nu ser vi resultatet : varje svensk får och kan för personligt bruk under en utlandsresa införa motsvarande två års konsumtion för medelsvensken. Konsekvenserna av det kan vilken förnuftig människa som helst förstå, om man inte som många svenskar ser spriten som den stora frihetsfrågan.

Dåvarande Europaministern Ulf Dinkelspiel försäkrade inför EU-medlemskapet att det svenska undantaget när det gällde privatimport av alkohol var säkert. Regeringens linje var att det skulle fortsätta att förlängas automatiskt om inte ministerrådet beslutade något annat. Det framstår i dag närmast som ren och skär lögn.

Hur ska man  kunna förklara Sveriges gåtfulla anpassning till EU:s regelverk utan prövning. Införselkvoterna släpptes utan att regeringen begärde prövning i EG-domstolen. Den enda gång EG-domstolen har dömt i en specifikt alkoholpolitisk fråga gällde Systembolagets detaljhandelsmonopol. Och då fick Sverige rätt.

Det borde vara läge att ta en strid för folkhälsan och utmana EU i EG-domstolen.  Självklart skall Sverige också påverka hela EU för att införa en miniskatt på alkohol i alla medlemsländerna. Vad som är möjligt och vad som är omöjligt inom EU beror på var den politiska viljan finns.

Monopolbolaget Alko redovisar 40 procent högre försäljningssiffror på starksprit på grund av skattesänkningen. Det grova rattfylleriet ökade med 20 procent.
Alkoholforskarna på Stockholms universitet konstaterar efter Finlands erfarenheter att förhållandet mellan sänkt skatt och ökad konsumtion faktiskt tycks vara ett till ett: sjunker priset med X procent går försäljningen upp med X procent. Motsvarande ökning skedde efter den danska sänkningen i höstas.

Samma resultat kommer vi att få i Sverige om vi sänker skatten och genomför skrotandet av den för folkhälsan så lyckosamma svenska alkoholpolitiken

Kostnaderna för alkoholskadorna är i dag enorma, skulle vi liksom Finland sänka skatten blir det närmast katastrof.

Bengt Hagstedt