Insändare i LO-tidningen den 9 sept och Bohusläningen den 3 sept.

Sänkt spritskatt minskar inte supandet och är ett hot mot folkhälsan

I dagarna har statsminister Göran Persson uttalat att alkoholskatten måste sänkas för att förhindra det fortsatta ökade inflödet av alkohol i landet. Statsministern hänvisar bland annat till att folkhälsan måste tryggas.

   Men ser man på Finland så håller inte det skälet. Enligt finska nyhetsbyrån FNB ökade den ej statistikförda konsumtionen av alkohol med 25 procent under 2004  främst genom införsel från Baltikum, trots att Finnland sänkt skatten

    Hur mycket vi än sänker spritskatten så kommer spriten ändå alltid att vara billigare någon annanstans. Är det inte Finland och Danmark är det i Tyskland eller i de Baltiska staterna.

   Förslaget är ett allvarligt hot mot folkhälsan och därtill negativt för de offentliga finanserna. Skatteförlusten blir cirka 5 miljarder kronor. Det betyder i princip att svenskarna ska betala dyrt för ökad ohälsa.

     Argumentet är att resandeinförseln av alkohol skall minska, liksom en del av smugglingen och hembränningen Förespråkarna för sänkt skatt glömmer att en stor del av den illegala spriten dricks av ungdomar och det hjälper inte med lägre skatter. Det är och blir en fortsatt illegal handel med  alkohol. I dagens ungdomskultur har tyvärr sprit och öl blivit ett måste, och den köper de inte på systembolaget.

    Man bör väga kostnaden för denna kriminalitet, mot att sänkta priser skulle leda till att konsumtionen av alkohol ökar. Människors beteenden när det gäller skattebrottslighet styrs av straffsats, upptäcktsrisk och skattesats. Höga alkoholpriser har trots allt en återhållande effekt eftersom den praktiska och moraliska kostnaden för att köpa svartsprit och smuggel är mycket påtaglig för merparten av befolkningen.

     Sverige har haft som mål för alkoholpolitiken att motverka alkoholrelaterade skador genom  minskad totalkonsumtionen. Den politiken har varit framgångsrik i ett internationellt perspektiv fram till  kapitulationen för EU:s krav på allt högre införselkvoter och lägre punktskatter.

    Sänkt alkoholskatt innebär att staten får stigande kostnader för sjukförsäkringen, kommuner och landsting får ökade utgifter för vård och behandling. Ekonomi - och läkarvetenskap ger i fråga om alkoholkonsumtion  ett mycket säkert material för beslutsfattarna. Med andra ord kan inte politiker säga att de inte förstår konsekvenserna av vad man beslutar.

    Det är trist när jakten på politiska poäng, i en förklädnad av att vilja väl, ska gå före en politikers ansvar att i stället utnyttja de verktyg som faktiskt står till förfogande.

Det är bara att konstatera att avsaknad eller förslag till Svensk alkoholpolitiken är på väg att supa svenska folket under bordet, med en folkhälsokatastrof som följd.

  Konsekvenserna av den skattesänkning på 40 procent som föreslås är således väl kända och vetenskapligt belagda: kraftigt ökat våld, fler trafikolyckor, ökad sjuklighet och dödlighet. Bland annat ses en ökning med över 50 procent av de alkoholrelaterade dödsolyckorna i trafiken -  vilket är katastrofalt för nollvisionen.

  Folkhälsan drar kortaste strået. Tanken tycks vara att svenskarna må supa ihjäl sig bara de gör det med billiga varor inköpta på systembolaget. Att det är priset som till stor del styr konsumtionen och därmed alkoholskadorna ser vi tydligt på utvecklingen i Finland

   Var svenskarna köper sin alkohol är ur hälsosynpunkt likgiltigt. Den alkoholrelaterade utslagningen och våldsbrottligheten följer totalkonsumtionen som kommer att öka med skattesänkning. Folk tror inte att priset påverkar alkoholkonsumtionen, Vanliga människor säger ”inte påverkar det mig”. De tror att det bara är de som redan är beroende som dricker mer.

     Det borde vara läge att ta en strid för folkhälsan och utmana EU i EG-domstolen, och  inte stå okritiskt bugande inför varje EU-beslut i alkoholfrågor. Självklart skall Sverige också påverka hela EU för att införa en miniskatt på alkohol i alla medlemsländerna. Vad som är möjligt och vad som är omöjligt inom EU beror på var den politiska viljan finns.

     Kriminalitet ska bekämpas av tull och polis - inte med skattesatser. Det är viktigt att lagstiftningen och rättspraxis anpassas. Sänkt spritskatt löser inte det problemet. Och regelrätt smuggling påverkas inte alls av vare sig höjd eller sänkt skatt .

 

Bengt Hagstedt
Kassör Aktiva Länken Vänersborg