Projektet BUS-LIV (Barn Ungdomar Senior - Länkar i Väst) är en fortsättning på det projekt som inleddes 2002-03.

Vi försöker att få komma in på arbetsplatser och hålla informationsmöten berättar projektledaren Bengt Hagstedt. Det är svårt att få vuxna att bli så intresserade att de ställer upp på sin fritid och då tänkte vi att om vi kan få arbetsgivarna att bli intresserade och ställa upp på detta kan vi nå de anställda. Missbruksproblemen är vuxenproblem och inte ungdomsproblem egentligen. Ungarna gör som vi gör och inte som vi säger. Om de anställda får gå på informationen på betald arbetstid är chansen större att det kommer många flera än om man lagt den på deras fritid och då kan vi både prata om alkohol på arbetsplatsen men samtidigt väva in just det här med barn och ungdom, säger projektledaren. Vi har haft kontakt med både fackklubbar, arbetsgivare, företagsledare och arbetsledare. I första skedet var det någon arbetsplats som hävdade att det inte fanns några alkoholrelaterade problem hos dem. Vissa tycker att det är skamligt med missbruksproblem och förnekar det. Vi brukar då fortsätta att resonera med dem och frågar om de vet vad det kostar att ha en missbrukare på jobbet och om de har räknat på det. En missbrukare kanske gör fel jobb, resultatet blir fel, korttidsfrånvaron kostar pengar. När vi pratat om detta brukar motståndet släppa, säger Bengt, men sen gäller det att organisera och samordna informationsträffarna. Bland annat har anställda på Nuservice i Uddevalla, Vänersborg och Bäckefors fått information på betald arbetstid. Allt arbete med att knyta kontakter börjar ge resultat nu men det har tagit tid, säger Bengt.

Samtidigt med arbetsplatserna arbetar projektet med information på skolorna. Tyvärr är det inte så enkelt att få tid i alla skolor. En del lärare hävdar att de har så mycket i läroplanen att det är svårt att hitta tid till droginformation medan däremot andra skolor tar emot löpande droginformation från projektet. När intervjun görs i maj börjar skolavslutningarna att närma sig och informatörer skall till skolor i Frändefors och Vänersborg och arbeta.

Målgruppen är egentligen ungdomarna fast man vänder sig till vuxna också. Missbruket är ett vuxenproblem. Ungdomarna lär sig av oss vuxna, säger Bengt. Som förälder gäller det att vara lite "positiv buse" och ställa upp på att ungarna får säga till sina kompisar att jag har en taskig morsa och en taskig farsa som jag inte får göra detta och detta för. Det är viktigt som förälder att man inte överlåter till barnen att bestämma vad de får göra som de här "curlingföräldrarna" som det pratas om som sopar, ställer i ordning och servar. Det är det som är det farliga med att bli kompis med sina barn istället för att vara förälder. Barn gillar att ha krav på sig men de testar föräldrarna för att se hur långt de kan gå, säger Bengt.

Det största problemet är att det är så lätt att få tag i sprit, tycker Bengt. I Vänersborg blir ungdomar erbjudna att köpa ett flak öl för 50 kronor. Frågan är hur man skall kunna komma tillrätta med detta. Det är delvis därför som vi vill prata med arbetsgivare och andra på industrierna för dit kommer så många transporter som säljer öl och sprit. Vi har ingen alkohollagstiftning i Sverige nu, det är trafiklagstiftningen som styr hur mycket öl, vin och sprit du kan köpa utomlands. Att du inte har överlast när du kör över den svenska gränsen. Dels säljs även en del av den här spriten men sen är det så att har du mycket sprit tillgänglig hemma så dricker du oftare och mer. Tittar man på hur mycket sprit det blir sammanlagt om man dricker en lättöl till maten varje dag, blir man förvånad. Tar man därtill lite vin på kvällen kommer man upp i en hög konsumtion och det tänker vi inte på. "Det är så lätt att man ramlar in i det där", säger Bengt. De ser hur missbruket ökar. Det är mest hos ungdomar mellan 20-30 år och kvinnor över 40 år. "Det där lådvinet som kvinnorna köper och har stående på köksbänken och tar av är livsfarligt för man ser inte hur mycket man dricker utan man lurar sig själv", säger Bengt. "Som missbrukare tog man aldrig flaskan ur påsen för man ville inte se hur mycket man drack och det är samma med lådvinet", fortsätter han. "Det är det som är så falskt. Du glömmer hur mycket du tagit och tänker att nu tar jag ett glas till. Dricker du ur en flaska så är det visuellt, du ser vad du dricker. Då har man en liten spärr där."

På frågan om projektet informerar ungdomarna om alkoholens skadeverkningar rent fysiskt svarar Bengt att de försöker förklara lite av det men ungdomarna tror ju att de är odödliga. Vi lär dom att känna igen signaler för att förstå om de eller någon kompis befinner sig i riskzonen. Om de skulle tappa minnet till exempel och vad det är för risk med det. Att ge sig in och prata om det medicinska är svårt när man inte själv har de rätta grunderna och kunskapen för det. Det som vi tycker är viktigt är att de känner igen symptomen och att de vet att och var de kan få hjälp. Och att de söker hjälp. Likaså att man vågar säga ifrån till kompisar när man ser att det går "snett". Det gäller samma på arbetsplatserna, det här att våga säga ifrån. Man gör inte gärna det om man ser en arbetskompis som dricker och det är märkvärdigt, tycker Bengt, för pratar vi om andra sjukdomar ställer vi upp direkt och frågar hur de mår, med mera.

Bengt berättar också att det finns ungar i Vänersborg som är tolv år och går på hasch. De började dricka öl när de var elva år. Den första gränsen som drogandet passerar är vanlig rökning, då har de gått över den första spärren. Man ska vara vaksam när ungarna börjar röka för röker de inte vanliga cigaretter så rökar de inte hasch heller. Det är så enkelt att få tag på droger över nätet idag, fortsätter Bengt, det är enklare för en tonåring att sitta hemma på kammaren och handla än att gå ut på stan och leta rätt på en langare. Han anser att det inte är lätt att vara ungdom idag för vi har industrin som ligger bakom hela alkoholkapitalet. De anpassar sina produkter som alkoläsk, cider och alkoglass, till ungdomen. Det är livsfarligt för detta smakar inte alkohol, menar Bengt.

Insatserna som projektet bidrar med möter de risker som den ökade tillgängligheten av alkoholdrycker och droger innebär. De är sex personer från Aktiva Länken som arbetar med information i projektet. Till sin hjälp i arbetet har de overheadbilder som visas och en broschyr som delas ut. De har även en hemsida, www.aktivalanken.com. För att bli kända skriver de debattartiklar och annat och är med i samhällsdebatten och driver olika frågor.

Det finns tecken på att de genomförda insatserna har effekt på folkhälsan genom den respons som projektet får och efter vad de hör. De får veta att informationen de ger sätter sina spår, men det är inte mätbart. Det är subjektivt. De vet att det har väckts till diskussioner på arbetsplatser där de har varit och Bengt tycker att det är vad som behövs och att det blir effekter av det.

När det gäller framtidsplanerna har projektet sökt pengar hos Länsnykterhetsförbundet för kommande verksamhetsår och fått 25.000 kronor beviljade. Vi känner att det "rullar på" nu, det känns som medvind och att vi kan bygga upp något som skulle kunna bli bestående.

Nykterhetsrörelsen påverkas som folkrörelse tack vare att vi rekryterar nya medlemmar när vi är ute och informerar. Vi träffar ofta på att folk inte vet till vem de skall vända sig. Det är ett värdefullt, när vi är ute, att folk ser ett ansikte och de vet att de pratar med någon som själv har varit i samma missbrukssituation. Det är inte bara teori utan verklighet och det inger ett förtroende vilket leder till att det blir bra frågor och diskussioner.

Dessutom får de många brev och E-mail numera.

Projektansvarig:
Aktiva Länken i Vänersborg
Kontaktperson: Bengt Hagstedt
Projektet fick anslag för aug. 2003 - aug. 2004 med 20.000 kronor.