"Kan jag få komma till er lokal med min far?" (8 april 2006)

Hej Bengt.

Kan man få komma till eran lokal i Vänersborg och kika runt lite? Min far har sagt att han har problem med alkoholen och nu har han sagt att han är villig att söka hjälp. Men det händer inget.

Jag föreslog Länkarna eftersom hans egna far var medlem i Länken till dess att han dog. Farfar pratade varmt om alla människor han möte där. Jag tror att pappa behöver en liten knuff där bak för att komma iväg och igång. Eller ska man avvakta ytterligare åratal? Jag känner att det är nog nu. Men jag undrar om det är bättre att man går till Länken på en annan ort än vad man bor i? Kan detta vara en bra idé? Då blir man lite mer anonym. Kan det vara bra för tryggheten för personen men problemet? Eller ska man ta hela "smällen" med en gång? Jag hoppas att du förstår vad jag menar?

Jag känner att det är nog nu. Hela min familj har lidit tillräckligt länge nu. Läste lite i inskickade frågor och det var mycket som stämmer med hur jag upplever situationen. Men det är ytterligare ett steg värre för mig eftersom min mor har gett upp och skyfflat över deras "problem" på mig. Varje gång jag kommer hem så slutar det med att jag får skuldkänslor för att jag inte ställer upp tillräckligt på min familj. Nu är jag trött på detta.

Hoppas på ett svar Mvh: Sofia

 
Svar från Bengt 
 

Hej Sofia

Javisst är du välkommen till vår lokal. Hör av dig så vi kan bestämma en tid.

Du eller snarare din pappa skall absolut inte vänta på att söka hjälp. Det är bäst att man inte bor för långt från föreningens verksamhetsområde, med tanke på att tillfrisknandet bygger på aktivt deltagande i verksamheten. Vi har medlemmar från både Trollhättan och Uddevalla så visst kan man bo en bit bort.

Du undrar om man skall ta "smällen" med en gång och det tycker jag att man skall. Det finns ingen anledning att gå som katten kring het gröt. Det första din pappa måste göra är att erkänna att han är maktlös inför alkoholen och erkänna att han är alkoholist.

Med tanke på din situation är det närmast ett krav att din pappa gör något åt sitt missbruk. Det är absolut inte ditt fel och du skall och behöver inte ha skuldkänslor, men den här sjukdomen utvecklas ofta till en familjesjukdom som slutar med medberoende. Den utvecklas enligt följande:
Kontroll-Självkritik-Möjliggörare och Medberoende.

Hör av dig får vi bestämma tid och prata vidare.

Hälsningar  Bengt

Svar från Bengt