  |
 Till startsida |
|
|
||||
|
Hej Britta !!! Jag vet inte riktigt vad jag ska göra, men hittade eran sida och tänkte passa på att ställa några frågor. Ska försöka berätta min nuvarande situation kortfattat, även om det inte är lätt. Jag träffade min nuvarande kille för snart 2 år sedan hos en gemensam vän. Jag hade varit singel under det tidigare 9 åren, antagligen pga. rädsla att bli sårad. Vi hade det jättebra 1a året, jag såg varken några fel eller brister, men kanske berodde det på att jag ar så förälskad under hela det året. Han hade problem då hans mamma svävade mellan liv och död och låg i respirator efter en stor operation. Så visst drack han lite väl ofta men jag tänkte inte mer på det, än att det nog berodde på ovissheten med hans mamma. Men ... Mamman frisknade till och blev friskare än hon någonsin varit innan. Och hennes lägenhet skulle säljas. Jag hjälpte honom (gjorde allt jobbet själv) att åka runt till butikerna och hämtade lådor, packade hennes grejor, storstädade lägenheten, gav honom ett förslag på summan på lägenheten och de tjänade 200 000 kr på lägenhetsförsäljningen då de lyssnade på mitt råd. Jag har åkt och gjort både min kille och hans mamma ett antal ärenden etc. Ställt upp med att köra honom till henne och hälsa på osv. när hon var på sjukhus några mil ifrån vår stad, och han betalade aldrig bensinkostnaden. Han hade aldrig pengar
till mat och jag tyckte synd om honom och var ofta hos honom med mat.
Ibland köpte jag även pizza etc. Han lovade att när lägenheten blev såld
skulle han bjuda mig på en weekendresa till England, och hans mamma sa att
de skulle köpa mig en bil för några tusen som tack för allt jag hjälpt dem
med. Han fick 350 000 kr av mamman så han kunde bli skuldfri och köpte sig ett hus några mil ifrån våran stad, och jag var ju där och hjälpte honom att renovera huset med tapetsering och målning av väggar och lister etc. Men jag var ju den som fick betala våran mat, för han hade inga pengar. Han sparade sina pengar på banken och ville ej slösa dem på mat till oss. Men till saken hör att han dricker i perioder, och det kan vara från 2 dygn till 10 dygn i rad. För han sover nästan ingenting när han dricker. Och han måste prompt till någon krog, och där flörtar han hejdlöst med allt och alla i tjejväg även framför mig. Vilket kan kännas nog så förnedrande. Han kan lämna mig ensam vid ett bord för att sitta och prata (flörta) med en annan tjej vid ett annat bord. Även om han inte är med denna tjejen, så känns det jättejobbigt för mig. Han visar mig verkligen att han gör precis som han vill, han ljuger även för mig. Vilket han antagligen har gjort under hela vårt förhållande. Men det är först på senare tid som jag förstått det. Han ljuger nästan om något varje dag, och pratar bara om sig själv och vad det är synd om honom osv. Hans inkomster och hans utgifter etc. Jag har sagt till honom att om han ska vara hos mig, då får han lägga hälften på matkostnaderna också, för jag har inte råd att försörja honom. Jag är arbetsför och har ett barn att tänka på som jag måste tänka på i 1a hand. Men efter jag sa detta, håller han sig ifrån mig när han har pengar. Då är han i sitt hus och dricker hejdlöst och bjuder dem som dricker med honom, det kan vara i hemmet eller på krogen. Då sprider han verkligen pengarna runt sig. Men när hans pengar tagit slut, då kommer han till mig, och beklagar sig över att han inga pengar har osv. Han klagar över något hela tiden, är det inte ngn av hans kompisar så är det på mig eller mitt barn. Något är fel jämnt och ständigt. Jag säger till honom att försöka vara lite positiv och säga något roligt någon gång så även jag kan få skratta ibland, istället för att gråta som jag gör mest varje dag numera. Men det är bara problem hela tiden. Efter varje fylleperiod blir han fruktansvärt aggressiv, då vågar jag inte prata med honom. För han kan bli arg för minsta lilla. Han har gjort sönder både min köksvägg och brevlåda. Slagit upp toalettdörren ett antal ggr med flit mot min axel som jag fortfarande efter 3 månader har ont i. Han har hotat att döda mig, och har vält en stor glasskiva från ett bord mot mig som hamnade på min lilltå. Kastat ölflaskor mot mig, så jag haft fläskläpp och även blivit träffad på armen och haft en upphöjning och blåmärke. Ärligt talat är jag rädd för hans aggressioner, för han kan inte behärska sig. Och är ingen bra förebild för min son. Han skyller aggressionerna på det ena än det andra, men jag tror det handlar om alkoholen. Att alkoholen orsakar aggressionerna hos honom och kanske något som hänt under barndomstiden, eller åtminstone tidigare i hans liv. Jag har läst lite om hur periodaren beter sig, och är övertygad om att han är en periodare. När han dricker kan han lägga av mitt i allt och slänga ut ett halvt glas av groggen. För att låta alkoholen stå orörd under några veckor. Men när han sätter igång och dricker igen, så dricker ha typ dygnet runt. Och lånar pengar till alkohol, han kan dricka upp till 4-5000 kr på en vecka. När han nyktrar till kommer ångesten, för han är sin egna motsats när han är onykter eller nykter. Jag har sagt till honom att om vi ska fortsätta vara tillsammans då måste han lägga av att dricka och göra något åt sina problem. För att dricka under så långa perioder är långt ifrån normalt. Jag kan inte leva i denna ovissheten, ang. hans alkoholkonsumtion och aggressionerna som kommer helt oväntat rätt som det är när han är bakfull eller håller på att nyktra till. Jag har ju mitt barn att tänka på. Och det är inte rätt att utsätta honom för detta. Min fråga nu är hur ska jag få honom att agera. Jag har sagt till honom att han faktiskt måste vara en periodare, och att jag läst om det på Internet. Vill inte utsätta ngn för hans aggressioner han är även väldigt långsint, och hämndlysten. Han har även försökt skrämma mig med att om jag tänker lämna honom så vill ingen vara ihop med mig för jag varit ihop med honom, och dessutom har han sagt att han isåfall ska skicka folk att döda mig etc. Vilket jag tror enbart är tomma hot. Jag tycker ju fortfarande
konstigt nog om honom, men jag tycker inte om när han dricker, att han
ljuger, blir aggressiv och är manipulativ. Han säger en sak och gör
tvärtom, pratar illa om visa folk och söker därefter upp dem när han
dricker. Jag vill ha tillbaka killen jag blev förälskad i, han var ju
nykter under 2-3 månader i taget då eftersom han gick och tog leverprover
för att få behålla sitt körkort. Men när de provtagningarna var över
började han dricka mer än någonsin. Han håller med mig ibland om att han
kanske är en periodare och det kanske vore bra att söka hjälp ang. det.
Liksom att göra något åt aggressionerna som han har. Vet du vart han kan
vända sig ang. detta ??? Finns det något jag kan göra ??? Tror du han lär
göra något åt sina problem, för visst borde det finnas något form av bot
och bättring eller ... Jag vill vara anonym ifall du tänker lägga ut min text på eran sida. MVH Marit Hej Marit !! Visst blir man förblindad av kärleken och det är du inte ensam om det är många med dig som efter en tid kommer på att det var en helt annan person man blev kär i. Du verkar vara en person som ställer upp för alla och hjälper till utan att tänka på dig själv. Du har blivit en möjliggörare för din kille och du utplånar dig själv på ett olyckligt sätt som din kille utnyttjar och drar nytta av. Du umgås med en man som har grava alkoholproblem och är en stor egoist som bara tänker på sig själv. Du måste inse att du inte kan göra något för honom i nuvarande stadiet. Det är han som måste välja hur han vill ha det. Som det nu är har han det ju väldigt bra för honom du sköter marktjänsten och han kan leva ”loppan” och bryr sig inte alls om dig och din son. Jag tror inte han har några känslor över för dig han uppträder som en fulländad psykopat som saknar empati. Du tycker fortfarande om honom men hur mycket skall du offra innan du får upp ögonen att han bara utnyttjar dig. Du har sagt till honom att göra något åt sitt drickande men han har inte gjort några större försök vad ja kan förstå. Han behöver hjälp och måste söka vård, men det är han som väljer hur han vill ha det. Jag tycker du skall ställa de kraven på honom att han genomgår behandling för sitt missbruk socialkontoret i kommun är skyldig att erbjuda den hjälpen. Kolla i tfn-katalogen om det finns någon alkoholklinik eller länkförening på orten där han kan söka hjälp. Han behöver också bevisa att han gör något radikalt och att han kan leva nyktert innan du fortsätter förhållandet. Du behöver ta en timeout från förhållandet och tänka över om du vill leva under denna förnedring som du nu lever under. Söker han hjälp kan du stötta och uppmuntra honom, men vill han inte så lämna förhållandet så fort du kan. Du kommer annars att gräva ner dig i en misär och isolering. Du måste tänka på dig och sonen i första hand, och det finns säkert någon fin man som är värdig dig och som du kan bli lycklig med. Varma hälsningar Britta |
||||
