Hej Britta 

Jag skriver till dej därför att jag inser att jag fått problem med alkohol. Jag är 36 år gammal och kommer från en vanlig familj, dvs. inga missbruksproblem överhuvudtaget, mina föräldrar drack möjligen en öl till jul och midsommar men aldrig annars. (Däremot drack min morfar från fre-sön hela livet, det är därför min mamma alltid varit mycket måttlig med alkohol. Min farfar var däremot religiös fanatiker och absolutist.) Har aldrig varit sexuellt utnyttjad, eller varit kriminell på något sätt, sk välanpassad och snäll tjej. Aldrig varit mobbad. Alltid haft kompisar. 
Har alltså inte det att "skylla" på. Mitt problem är att jag alltid haft en inre "oro", ångest och stress, ända sedan jag var liten,  och alltid haft dåligt självförtroende. Jag är utbildad sjuksköterska och tycker om att träna, vilket jag alltid hållit på med, dels för att jag tycker det är roligt och dels för att jag mår bra psykiskt av det.

Jag har kämpat med min ångest. Utåt sett ser vi ut att vara en mycket skötsam familj. Jag är gift med en tekniker och han har aldrig haft problem med alkohol, mycket måttlig alkoholkonsumtion, stabil psykiskt, mycket bra arbete. Ingen av oss röker, har aldrig gjort. Vi har två barn under 10 år, inga andra barn inblandade i tidigare förhållande eller så. Vi har inga ekonomiska problem. Pga. att jag alltid känner denna inre stress och oro, och ofta stark ångest inför olika saker, tex. om vi ska ha middag för andra eller barnkalas så har jag alltid tagit ett glas vin eller två  på kvällen för att kunna sova, men har oftast inte sovit ändå. I skolan vid framträdande blev jag  alltid orolig inför framträdandet, svettades, rodnade, darrade. Som vuxen  har jag  till och med fått ångestattack när det svartnar och snurrar i huvudet, och jag hör mej själv långt borta. 

Men det sista åren har det blivit mer och mer och mer alkohol,  1-2 starköl per kväll och 1-2 glas vin, så jag överkonsumerar helt klart. Jag har alltid dragit lasset hemma för min man arbetar mycket, men jag skall ju inte dricka för det. Problemet är att jag känner att jag skulle behöva tabletter för att slippa känna denna ständiga oro och stress.

En gång i mitt liv har jag varit harmonisk, det var när jag väntade vårat första barn, då kände jag att "så här bra kan man må". Ddet har tyvärr aldrig hänt sen. Nu bor vi utomlands (jag kommer hem i juni, men jag måste göra något åt det nu) men jag undrar vad ni rekommenderar, finns det någon tablett jag kan ta utan att gå "ur askan i elden ".

Jag har dragit mig för att söka pga. att jag bor i en liten stad där alla känner alla och grannen arbetar där man söker.

Det sista halvåret har det blivit mycket värre, och jag kan dricka en flaska vin själv på kvällen. Jag vill sluta men vet inte hur. Snälla svara, jag vet inte vad jag skall göra.

Hälsningar Susanna.

Svar från Britta

Hej Susanna!
Jag har tagit del av det du skrev, och förstår att du har en jättejobbig situation. Det finns många som tror att om man inte har problem med ekonomi, uppväxt och för övrigt är socialt välanpassad, så har man ingen orsak att  bli missbrukare. Som du säkert vet, så stämmer detta inte alls. Eftersom du inser själv att du verkligen har problem med din alkoholkonsumtion, har du tagit det första steget i ditt arbete med att bli nykter.

Du har inte skrivit något om att du sökt hjälp förut, men om du inte har gjort det så anser jag att det är det du borde göra. Det finns ju inga patentlösningar, du måste själv göra jobbet, men det finns bra hjälp att få. Du säger att du kommer till Sverige i juni och att  i närheten av din kommun, finns som jag vet, hjälp med bra behandling.

Du kanske kan söka en psykmottagning och berätta om din ångest och att du försöker ta bort den med alkohol. Vårdcentralerna brukar också ställa upp med råd och stöd. Du säger att du skulle behöva tabletter för att slippa stress och oro, men det är ju något som du måste diskutera med en läkare. Det finns ju inga tabletter som kan göra tillvaron fri från ångest, men som ett komplement till andra åtgärder kan det vara till hjälp.

Du kan ju även söka upp någon länkförening där du kommer att få ett mycket gott stöd från både kvinnor och män som varit eller är i samma situation som du. Jag vet att många har blivit nyktra genom stöd från länken och  därigenom fått ett liv värt att leva.

Det är inte enkelt att behöva avstå från vinet eller ölet, men du har ju egentligen inget val. Fortsätter du dricka kommer du  med  all sannolikhet få det ännu svårare. Din familj kommer inte heller kunna klara ditt missbruk. Det är hårda ord, men så är det.
Jag tror att du kommer att försöka ta emot den hjälp som finns.
Du kan väl höra av dej igen när du läst detta, kanske det finns mer vi kan diskutera och försöka lösa.

Varma hälsningar Britta.

Brev 2 från Susanna

Hej Britta!

Tack för ditt svar, det känns redan bättre, jag kommer att kontakta en psykmottagning när jag kommer hem, men jag skall försöka redan nu att dra ner på konsumtionen och hitta andra vägar till avslappning.

Det har tagit långt tid för mej att inse att jag är en person som inte är speciellt stresstålig, man vill ju vara så duktig, storasyster som jag är ..... Jag hör av mej om det skulle bli alldeles kaos, men det känns inte så just nu i alla fall. Förmodar att det känns extra jobbigt just nu för mej,
när man inte kan få någon speciell hjälp, eftersom jag bor i ett land där dom inte pratar engelska.

  Många tack och hälsningar från Susanna.

Svar från Britta

Brev 2 från Susanna

Topp

Topp

Topp