  |
 Till startsida |
|
|
||||
|
Hej Bengt! Ville skiva till dig med anledning av att min mamma är alkoholiserad + att hon tar tabletter. Hon började dricka på äldre dar vid 50, är idag 63. Hon tycker att vi förstorar upp det hela och kan inte tänka sig ett helt nyktert liv säger hon. En gång för några år sedan fick vi med henne till alkoholpolikliniken, men efter bara två dagar med antabus så gav hon upp. Jag tycker att vi har försökt på alla sätt nu och hjälpa böna och be, men jag börjar inse att jag inget kan göra. Vad jag mest undrar är om det är vanligt att man blir elak mot sina nära. Hon knäcker oss fullkomligt med psykisk terror, min man vill inte längre att hon kommer hem till oss och det kan jag förstå. Min lillebror som idag är 23 fick flytta hem till mig då han var 17 då hon hotade med att ta livet av sig och han inte vågade sova på nätterna. Hon ringer ofta till oss och talar om att nu skall hon ta livet av sig, nu känner jag att jag inte orkar ha kontakt med henne mer jag vill bryta för att överleva är det fel ? Har en egen familj att tänka på. Tacksam för svar. Svar från Bengt Hej Sjukdomen
alkoholism är mycket mångfasetterad. Att det blir som med din mamma är
inte så ovanligt. Det är något som din mamma inte råder över riktigt
för det tillhör sjukdomsbilden. Men som anhörig är
det näst intill olidligt att höra alla hotelser och upplevelsen av
att det är ens egna fel att någon dricker, det är precis som du skriver
rena rama terrorn. Den här typen av utfall och självömkan är ett försvar
från alkoholisten. Din mamma vet innerst inne hur fel hon gör men
försöker genom dessa hotelser skapa skuldkänslor hos dig och din
broder. Det är fruktansvärt
att se en person som man älskat och tyckt om förvandlas till någon som
med alla medel förgiftar omgivningen. Tyvärr är det inte ovanligt att
missbrukare uppträder som din mamma. För att du skall förstå
lite av din mammas uppträdande måste du acceptera att hon utvecklat
sjukdomen alkoholism. Sjukdomen går inte
att bota men den är behandlingsbar. Men för att det skall lyckas måste
den som missbrukar ställa upp på någon form av behandling. Nu verkar
det som din mamma under alla omständigheter vägrar att deltaga i detta. Jag förstår fullt
ut din och din broders oro och maktlöshet. Du måste ställa krav på din
mamma. Gör klart att du orkar inte att höra på henne när hon håller på
att dricka och terrorisera. Prata klarspråk tala precis om hur ni
upplever henne. I detta fall skall
du tänka på dig och din familj, och det kan du också säga till din
mamma. Du bör bryta kontakten med henne så länge hon inte ställer upp
på behandling. Att ställa krav och bryta förbindelsen kan vara den
signal som din mamma behöver för att förstå hur illa ute hon är. Det finns ingen som
kan få din mamma att sluta dricka, det är bara hon som kan ta det
beslutet. Ansvaret ligger helt och hållet hos din mamma, så det är
absolut inte ditt eller din broders fel att hon dricker, vad hon än säger. Det var några små
korta råd. Du kan läsa vidare på vår hemsida www.aktivalanken.com. Hör gärna av dig
om det är något du funderar över! Varma hälsningar
och lycka till Bengt |
|
|||
