  |
 Till startsida |
|
|
||||
|
Hejsan Bengt! Jag har en
pappa som börjat dricka mer och mer och jag och mina bröder känner oss
så hjälplösa. Pappa är 58
år och har levt ensam sedan han och mamma separerade när vi var små.
Jag har alltid haft bekymmer om honom när jag växt upp, för jag har
tyckt att han varit så ensam. Han har aldrig varit med på
skolavslutningar och kalas, när vi växt upp men han har ändå brytt sig
om oss och varit en snäll pappa. Jag vet att
han har druckit i perioder då och då, så länge jag kan minnas. De
senaste åren har han börjat dricka mer och mer. Åren innan dessa år
har han inte druckit alls mycket. Nu känns det som att jag fått nog av
honom. Han dricker varje helg och han har börjat att dricka på vardagarna.
Vi brukar ringa varann minst en gång i veckan, men han har börjat ringa
mer och ofta är han full. Konstigt nog så klarar han av att sköta
jobbet, men som det känns nu så är väl det bara en tidsfråga. Han sov över
hos oss för ett par veckor sedan och hade med sig en hel kasse med starköl.
Han har alltid de starkaste ölen man kan få tag på. Jag fick gömma en
massa burkar när han var här, för han blev så full och jobbig. Han höjer
volymen i bott på cd:n och vi sänker, han höjer osv. Mot mig har han
inte varit elak, men mot mina bröder, särskilt mot min yngsta. Han tror
att min bror ska vara hans privata chaufför och har bett honom "fara
åt h..." utan anledning. Han kan
ringa sent på kvällarna trots att de har småbarn och säga att de ska sätta
på kaffe så kommer han över. Han tror
fortfarande att vi är barn. Han beter sig bara värre och värre och är
till och med berusad inför min brors barn. Vi var på dop nyss, och jag
var hemma hos honom lite innan. Han skulle med på dopet. Första gången
jag minns att han är med på en sådan tillställelse. Anade att han
skulle dricka innan och det gjorde han såklart, han bara hällde i sig
med öl. Har försökt
att prata med honom, förr, när han druckit mycket, men det har inte hjälpt. Jag känner
att han inte vill sluta. Så som mycket som han dricker nu har han aldrig
gjort tidigare. Orkar knappt ta upp det med honom för jag vet hur han
svarar. Han bryr sig inte. Det enda han tänker på verkar vara öl och
whisky och det går inte att beskriva hur jobbig han blir när han är
full. Så egoistisk, tjatig och barnslig och jag/vi mår dåligt varje gång
jag talat med honom. Förr var
jag mer orolig, men nu känner jag mer som en stark irritation. Han har
blivit så elak också, när han dricker. Kräver att alla ska rätta sig
efter honom och kallar folk för fula saker. Märker att
jag kan skriva hur mycket som helst, men ska sätta stopp här. Jag hoppas
att du vill ge mig något tips, om det nu finns något. Jag känner bara
att jag är så trött på honom och skäms för hans beteende inför min
sambo. Jag har mitt liv och en bebis på väg och orkar inte med honom om
han ska hålla på så här. Vänlig hälsning Anna Svar från Bengt Hej Anna Du får ursäkta
att det dröjt med svaret. Det är inga enkla
problem du tar upp, i alla fall för dig, och dina syskon, har din pappas
drickande blivit ett stort problem. Din pappa har supit
till sig ett dåligt ölsinne, och han ställer krav och är allmänt
otrevlig. Ett sådant beteende är inte alls ovanligt hos dem som dricker
för mycket, och det gör sannerligen din pappa. Han uppfattar säkert
inte själv hur mycket han dricker, och hur otrevlig han blir när han är
full. Det är så här
att alkoholister, och din far får räknas till den kategorien, är och
blir stora egoister som bara tänker på sig själva. Det tillhör
sjukdomsbilden. (Alkoholism är en sjukdom). Att din pappas
beteende smittar av sig på er anhöriga är bland det som är svårast
att hantera. Som anhörig är man ju oskyldig till att det blir som det
blir, i ditt fall att din pappa super och uppträder högst olämpligt. Du måste intala
dig, och försöka förstå att du har inget ansvar för att din pappa
dricker. Det är helt och hållet din pappas egna ansvar. Du skall och behöver
inte skämmas över hans uppträdande. Vad skall du då göra! Jag föreslår att
ni samlas du din familj, dina bröder, och förklarar för pappan hur ni
upplever hans sätt att vara mot er. Hur ni skäms över honom, hur han
terroriserar, och i största allmänhet beter sig när han är berusad. Ni behöver träffas
före ni möter pappan och göra en lista på vad ni tänker ta upp med
honom. Skriv ner alla negativa saker som han gör när han är full och följ
anteckningarna noggrant vid konfrontationen med honom. Det är viktigt att
pappan är nykter när ni gör konfrontationen, och att det är ni som för
samtalet. Han kommer troligen att försöka splittra er genom att spela ut
er mot varandra, så det är viktigt att ni inte påverkas av hans utspel.
Försök att hålla er till fakta och visa inte ilska utan ansträngning
er att hålla er lugna. Låt er inte
manipuleras av honom, han kommer att skylla på alla möjliga orsaker. Håll
fast vid att det alkoholens fel att han blir som han blir. Förklara för
honom att ni älskar honom som den far han är när han är nykter och
normal. Försök att intala honom att söka hjälp för sitt missbruk, det
finns kanske någon alkoholpoliklinik, Länkarna eller Anonyma
Alkoholister där han bor. (Se telefonkatalogen.) Vill han inte sluta
dricka eller förändra sitt liv måste ni ställa saken på sin spets och
förklara att ni bryter gemenskapen. Att han inte får träffa er eller
sina barnbarn. Fråga honom om alkoholen är värt det priset, och det är
han som väljer. Du måste tänka på
dig och din familj och sluta att bekymra dig för din pappa, han är en
vuxen man och måste ta sitt ansvar för sitt liv. Därför behövs det så
tydlig åtgärd och konfrontation för att han skall förstå vad som håller
på att ske. Det kan låta hårt
med konfrontation, eller till och med bryta kontakten, men oftast är det
vad som krävs, för att den som missbrukar skall inse, och förstå att
han kan förlora allt på grund av sitt drickande Jag önskar dig all
lycka i dina försök att få din pappa nykter så han ändrar sitt
beteende, och att du och din sambo och ert väntade barn får en lycklig
framtid. Vill gärna att du
hör av dig hur det har lyckats. Varma hälsningar Bengt |
|
|||
