  |
 Till startsida |
|
|
||||
|
Hej Britta! Hittade precis din adress på nätet och tänkte skriva nån rad trots att jag är dödstrött och kommer att formulera mig dåligt. Det är så att jag har en vän som sen en ganska lång tid (minst 1 år) har haft problem med alkoholen. Hon har alltid haft ett dåligt förhållande till alkoholen, men det har blivit värre på slutet och hon har blivit mer och mer destruktiv i hela sitt levnadssätt. Hon har varit tillsammans med en kille från en annan kultur med en annan kvinnosyn än henne och som inte har haft ett bra inflytande på henne. Han har förminskat henne psykiskt och även använt våld (jag=moraltant). Han säljer droger, har suttit inne för misshandel etc. Hon har blivit med barn för andra gången på mycket kort tid och ska göra sin andra abort nästa vecka. (Hon har druckit varje dag trots graviditet. Mycket!) På sistone har hon pratat om alla sina sömnpiller hon har hemma och vad hon skulle vilja göra med dom. Allt har förstås varit väldigt jobbigt för oss vänner. Hon lyssnar inte på oss och vi har liksom ingen... ömsesidig...(?) relation längre. Det mesta handlar såklart om hennes jobbiga situation (jag orkar inte ens berätta allt, för trött) och det har varit svårt att säga rätt ut exakt vad man tycker även om jag tycker att jag varit ganska uppriktig hela tiden. Man vill ju stötta, men det är svårt när hon bara vill att man ska hålla med henne. Efter det här med pillerhotet har vi tagit kontakt med hennes föräldrar (vi är 27 år) och hade förra veckan ett litet möte om henne tillsammans med föräldrarna. De är jättebra, men mamman förnekar lite.. Min kompis var inte med för hon jobbade. Nu har hon fått reda på att vi pratat med hennes föräldrar, det var visserligen ingen hemlis, försökte berätta innan träffen, men vi fick ej tag på henne. (Vi visste inte vad vi skulle ta oss till ... har pratat med läkare, kvinnojourer etc, men det hjälper inte.) Jag ringde henne för första gången idag sedan föräldramötet och hon var så himla arg och besviken på oss. Man undrar förstås om man gjort rätt....???? De flesta av oss bor i Stockholm. Har du några bra råd att ge eller nåt ställe dit man kan vända sig??? Tack för att du orkade läsa! Louise Svar från Britta Hej. Det är alltid svårt att veta hur man skall göra när man ser hur en nära vän och kamrat får problem med alkoholen. Ni har gjort alldeles rätt som lagt er i och brytt er. Du tror inte att hon lyssnar på er men jag tror säkert att hon gör det, men i hennes nuvarande förhållande och hennes kärlek till alkoholen kan det verka hopplöst att nå fram. Det bästa ni kan göra är att prata klarspråk med henne hon är ju en vuxen person. Tala om för henne att ni gör det av omtanke och kärlek, och att ni ser hur dåligt hon mår. Tala om för henne om de negativa sidor som hon visar och hur ni upplever dem. Försök att övertala henne att hon behöver hjälp. Hjälp finns att få men för att det skall lyckas måste hon vara motiverad och vara med på det. Det finns olika avdelningar för alkoholrådgivning i Stockholm som du hittar i telefonkatalogen. Akta er för att göra saker "över hennes huvud" det är viktigt för att uppnå bra resultat att hon är införstådd och med på de insatser ni planerar. Misströsta inte det kan vara svårt att få henne på andra tankar, men fortsätt att prata med henne utan moraliska pekpinnar. På grund av semester har svaret dröjt. Hör gärna av dig igen om hur det går. Varma hälsningar Britta |
|
|||
