linje.gif (908 bytes)

Frågespalt

linje.gif (908 bytes)
Till Aktiva Länkens startsida
  Till startsida

  
Alkoholism... (27 aug 2003)

   

Hej!

Vet inte vad jag ska ta mig till.. Min man dricker enligt mig alldeles för mycket!
Vi har varit tillsammans i snart 17 år och jag har hoppats sen vi blev tillsammans att det ska bli bättre.

Han dricker varje helg och även lite i veckorna ibland (dock inte så han blir berusad dom gångerna). Han blir fullast på fester och även när han sitter själv kan han bli riktigt full.

Jag har pratat med honom om detta massor av gånger och ibland blir det lite bättre.

I början av vårt förhållande skyllde han på att jag var så jobbig, därför fick han lov att dricka. Nu skyller han på att han dricker när han har det jobbigt. Eller att han måste varva ner efter jobbet eller att solen skiner och det är semester eller att...osv.

Han säger att han vet om sitt problem men det hjälper ju inte, dock tycker han inte att han är  alkoholist. Har pratat men en kontaktperson på AA för några år sen när jag mådde väldigt dåligt och det vet han om.

Jag mår fruktansvärt dåligt av detta!! Och jag tror barnen lider också!! Det är ju inte så kul att se sin pappa ligga helt utslagen nånstans i huset när dom kommer upp på morgonen. Detta händer tack o lov inte så ofta.

Vad ska jag ta mig till?? Jag har ont i magen på fredagarna när mina arbetskamrater är glada över att det är helg... (det vet han också om...) Just nu känns det som att det är nog...

Hjälp!!

Lotti
  

Svar från Britta
  

Hej 

Det är mycket mentalt och moraliskt nedbrytande att leva ihop med en alkoholist. Faran är att du blir medhjälpare och faller in i missbrukarens beteende, slätar över och förnekar  att det finns problem. Man skäms och känner sig misslyckad, tar på sig skulden för missbrukarens problem. Familjen blir isolerad och mår dåligt och man binds allt hårdare till missbrukaren ju längre tid det går om man inte gör något.

Jag anser att din man är alkoholist det visar han genom sitt beteende och livsstil. Han dricker ensam, och blir fullast på fester samt gör som andra alkoholister förnekar och ljuger och skyller på allt annat. En följd av detta blir också en social isolering för familjen och en krympande bekantskapskrets. 

Han vill inte bli störd utan vårda sin kärlek till alkoholen i lugn och ro.  Din man gör som andra alkoholister han lever på livslögner, och försöker att få omgivningen att känna sig beroende av honom.

Din man behöver söka hjälp och även du som anhörig. Den hjälpen måste han söka på någon alkoholpoliklinik, Anonyma Alkoholister eller en Länkförening där han får träffa kunniga personer. De här hittar du i telefonkatalogen. Här kan du som anhörig få hjälp och stöd också.

Det finns också olika slags behandlingar för missbrukare där hela familjen ingår. Det finns behandlingshem s.k. Minnesotamodellen på 28 dagar för missbrukaren och där ingår anhörigdagar. Även anhöriga behöver hjälp att bearbeta era upplevelser.

Kostnaden för sådan behandling skall socialkontoret betala om man söker hjälp där.

Vad skall jag göra undrar du!

Du har insett att din man har problem och det bådar gott, för du står inför ett livsavgörande steg i ditt och dina barns liv. För det första måste du prata klarspråk med din man. Du har absolut ingen anledning att acceptera hans drickande. Tala om hur du upplever hans leverne och drickande, hur dåligt du och barnen mår av det, samt klargör för honom, att skall du leva tillsammans med honom måste han sluta med spriten och söka professionell hjälp.

Din man har ett kärleksförhållande, till spriten, så du måste vara stark för att ta striden för att vinna honom tillbaka. 

Ställ klara och tydliga krav och håll fast vid dem. Kom ihåg att ställ inte högre krav än vad du klarar av att leva upp till.

Det är din man som behöver hjälp, och som måste förändra sitt liv. Han kommer troligen att som de flesta alkoholister skylla ifrån sig, skylla på dig och andra omständigheter. Men det är bara din man som kan förändra sitt liv, och vill han inte sluta dricka finns det ingen som kan hjälpa honom. Det du kan göra är att stötta och hjälpa honom om han söker hjälp.

 Så jag vill råda dig till att om inte din man gör något åt sina alkoholproblem bör du överväga att lämna honom även om du än älskar honom jättemycket.

Gör varken du eller han något åt ert nuvarande förhållande kommer ni att gå under. Din kärlek och dina känslor för din man kommer att brytas ned och övergå till hat och äckel. Det låter grymt men jag och många med mig har genomgått och upplevt hur kärleken och gemenskapen bryts ned.

Den man du bor ihop med nu är inte samma man som du delat din kärlek med tidigare. Spriten har förändrat honom.

 Tala om för honom att du vill inte dela honom med den andra kärleken han har. Den andra kärleken i detta fallet är alkoholen. Han måste välja, och älskar han dig och barnen mer än alkoholen så väljer han er. Du måste också fullfölja dina krav, han måste sluta dricka helt och hållet. Håller han inte vad ni kommit överens om skall du tveklöst lämna honom, för det blir bara värre och svårare ju längre tiden går. Han kommer troligen att hota med att han går under och super ihjäl sig om du lämnar honom, men det är han som väljer vad han vill med sitt liv.

Du kan också läsa mer om du klickar på ”knappen” Alkoholism.

Hoppas dessa rader kan hjälpa dig. Hör gärna av dig om hur det lyckats.

Varma hälsningar

Britta 
 

Lotti igen

 

Hej igen!

Nu har jag klargjort för min man att jag inte orkar mer och han drack inte en droppe i helgen!! Det var skönt, däremot tog han en starköl igår och jag tyckte att det var väl ok om han inte drack mer.

Var ute nån timme och när jag kom hem så märkte jag på honom att han druckit nåt mer... så jag kollade barskåpet och frågade om han druckit whiskey för det fattades ett par centimeter i flaskan. Det hade han inte, jag måste ha sett fel...!

Han brukar aldrig ljuga när jag frågar utan ge med sig efter en stund så därför blev jag förvånad när han sa Nej.

Han var irriterad och undrade om jag skulle leka storebror nu...!!

Sen satt vi och pratade om drickandet och han sa att han drack extra mycket nu för vi har problem med den yngsta sonen att jag är speciellt känslig för min mamma är alkoholist (numera nykter).

Då sa jag till honom att han alltid har nåt att skylla på när han dricker och måste ha problem mest hela tiden då!

Sen jämför han (och har alltid gjort) mitt problem med att jag ofta glömmer saker och inte kan vara konsekvent med barnen och hans drickande och att han kan skärpa sig om jag gör det.

Och som så många gånger förut så försöker jag tala om för honom att det är två helt olika saker men det tycker inte han.

Sen sa jag faktiskt en sak till honom som jag aldrig gjort förut och kanske väckte det en tanke: - Har du nån gång sett bekanta bete sig som du på fyllan nån gång?

Det hade han ju inte...

Han sa nån gång under pratstunden att han skulle göra en rejäl skärpning så vi får  väl se.

Han frågade i söndags kväll om jag tyckte helgen varit skön och det hade jag såklart tyckt!

Sen sa han att han skulle försöka dricka med måtta på midsommaraftonen och rättade sig själv och sa att han skulle dricka måttligt.

Så jag hoppas...

Lotti

Svar från Britta
Lotti igen

 

 

 

 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

Toppen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Toppen

    Tillbaka