|
||||
Hej! Han dricker varje helg och även lite i veckorna ibland (dock inte så han blir berusad dom gångerna). Han blir fullast på fester och även när han sitter själv kan han bli riktigt full. Jag har pratat med honom om detta massor av gånger och ibland blir det lite bättre. I början av vårt förhållande skyllde han på att jag var så jobbig, därför fick han lov att dricka. Nu skyller han på att han dricker när han har det jobbigt. Eller att han måste varva ner efter jobbet eller att solen skiner och det är semester eller att...osv. Han säger att han vet om sitt problem men det hjälper ju inte, dock tycker han inte att han är alkoholist. Har pratat men en kontaktperson på AA för några år sen när jag mådde väldigt dåligt och det vet han om. Jag mår fruktansvärt dåligt av detta!! Och jag tror barnen lider också!! Det är ju inte så kul att se sin pappa ligga helt utslagen nånstans i huset när dom kommer upp på morgonen. Detta händer tack o lov inte så ofta. Vad ska jag ta mig till?? Jag har ont i magen på fredagarna när mina arbetskamrater är glada över att det är helg... (det vet han också om...) Just nu känns det som att det är nog... Hjälp!! Svar
från Britta Hej Det är mycket
mentalt och moraliskt nedbrytande att leva ihop med en alkoholist. Faran
är att du blir medhjälpare och faller in i missbrukarens beteende, slätar
över och förnekar att det finns problem. Man skäms och känner
sig misslyckad, tar på sig skulden för missbrukarens problem. Familjen
blir isolerad och mår dåligt och man binds allt hårdare till
missbrukaren ju längre tid det går om man inte gör något. Jag anser att din
man är alkoholist det visar han genom sitt beteende och livsstil. Han
dricker ensam, och blir fullast på fester samt gör som andra
alkoholister förnekar och ljuger och skyller på allt annat. En följd av
detta blir också en social isolering för familjen och en krympande
bekantskapskrets. Han vill inte bli
störd utan vårda sin kärlek till alkoholen i lugn och ro. Din man
gör som andra alkoholister han lever på livslögner, och försöker att
få omgivningen att känna sig beroende av honom. Din man behöver söka
hjälp och även du som anhörig. Den hjälpen måste han söka på någon
alkoholpoliklinik, Anonyma Alkoholister eller en Länkförening där han får
träffa kunniga personer. De här hittar du i telefonkatalogen. Här kan
du som anhörig få hjälp och stöd också. Det finns också
olika slags behandlingar för missbrukare där hela familjen ingår. Det
finns behandlingshem s.k. Minnesotamodellen på 28 dagar för missbrukaren
och där ingår anhörigdagar. Även anhöriga behöver hjälp att
bearbeta era upplevelser. Kostnaden för sådan
behandling skall socialkontoret betala om man söker hjälp där. Vad skall jag göra
undrar du! Du har insett att
din man har problem och det bådar gott, för du står inför ett livsavgörande
steg i ditt och dina barns liv. För det första måste du prata
klarspråk med din man. Du har absolut ingen anledning att acceptera hans
drickande. Tala om hur du upplever hans leverne och drickande, hur dåligt
du och barnen mår av det, samt klargör för honom, att skall du leva
tillsammans med honom måste han sluta med spriten och söka professionell
hjälp. Din man har ett kärleksförhållande, till
spriten, så du måste vara stark för att ta striden för att vinna
honom tillbaka. Ställ klara och
tydliga krav och håll fast vid dem. Kom ihåg att ställ inte högre krav
än vad du klarar av att leva upp till. Det är din man som
behöver hjälp, och som måste förändra sitt liv. Han kommer troligen
att som de flesta alkoholister skylla ifrån sig, skylla på
dig och andra omständigheter. Men det är bara din man som kan förändra
sitt liv, och vill han inte sluta dricka finns det ingen som kan hjälpa
honom. Det du kan göra är att stötta och hjälpa honom om han söker hjälp. Så jag vill
råda dig till att om inte din man gör något åt sina alkoholproblem bör
du överväga att lämna honom även om du än älskar honom jättemycket. Gör varken du
eller han något åt ert nuvarande förhållande kommer ni att gå
under. Din kärlek och dina känslor för din man kommer att
brytas ned och övergå till hat och äckel. Det låter grymt men jag
och många med mig har genomgått och upplevt hur kärleken och
gemenskapen bryts ned. Den man du bor ihop
med nu är inte samma man som du delat din kärlek med tidigare. Spriten
har förändrat honom. Tala om för
honom att du vill inte dela honom med den andra kärleken han har. Den
andra kärleken i detta fallet är alkoholen. Han måste välja, och älskar
han dig och barnen mer än alkoholen så väljer han er. Du måste också
fullfölja dina krav, han måste sluta dricka helt och hållet. Håller
han inte vad ni kommit överens om skall du tveklöst lämna honom, för
det blir bara värre och svårare ju längre tiden går. Han kommer
troligen att hota med att han går under och super ihjäl sig om du lämnar
honom, men det är han som väljer vad han vill med sitt liv. Du kan också läsa
mer om du klickar på ”knappen” Alkoholism. Hoppas dessa rader
kan hjälpa dig. Hör gärna av dig om hur det lyckats. Varma hälsningar Britta Hej igen! Nu har jag
klargjort för min man att jag inte orkar mer och han drack inte en droppe
i helgen!! Det var skönt, däremot tog han en starköl igår och jag
tyckte att det var väl ok om han inte drack mer. Var ute nån timme
och när jag kom hem så märkte jag på honom att han druckit nåt mer...
så jag kollade barskåpet och frågade om han druckit whiskey för det
fattades ett par centimeter i flaskan. Det hade han inte, jag måste ha
sett fel...! Han brukar aldrig
ljuga när jag frågar utan ge med sig efter en stund så därför blev
jag förvånad när han sa Nej. Han var irriterad
och undrade om jag skulle leka storebror nu...!! Sen satt vi och
pratade om drickandet och han sa att han drack extra mycket nu för vi har
problem med den yngsta sonen att jag är speciellt känslig för min mamma
är alkoholist (numera nykter). Då sa jag till
honom att han alltid har nåt att skylla på när han dricker och måste
ha problem mest hela tiden då! Sen jämför han
(och har alltid gjort) mitt problem med att jag ofta glömmer saker och
inte kan vara konsekvent med barnen och hans drickande och att han kan skärpa
sig om jag gör det. Och som så många
gånger förut så försöker jag tala om för honom att det är två helt
olika saker men det tycker inte han. Sen sa jag faktiskt
en sak till honom som jag aldrig gjort förut och kanske väckte det en
tanke: - Har du nån gång sett bekanta bete sig som du på fyllan nån gång? Det hade han ju
inte... Han sa nån gång
under pratstunden att han skulle göra en rejäl skärpning så vi får
väl se. Han frågade i söndags
kväll om jag tyckte helgen varit skön och det hade jag såklart tyckt! Sen sa han att han
skulle försöka dricka med måtta på midsommaraftonen och rättade sig
själv och sa att han skulle dricka måttligt. Så jag hoppas... Lotti |
|