Hejsan! 

Vilken bra spalt om alkohol. 

Jag har några frågor att ställa till dig...

En person som dricker i princip varje helg och har så gjort i 15 år är han alkoholist? 
Han sköter sitt jobb utmärkt och arbetar bra.....pålitlig & mycket duktig..... 
Dricker sällan mer än en dag på helgen.....men är alltid askalas....när han kommer hem. 
Dricker aldrig hemma bland familjen utan dricker med olika vänner... 
Gömmer sin sprit vill inte visa familjen "oftast" smyger iväg och försvinner på kvällen, dricker aldrig på dan..... 
Tar åkdon och åker omkring på som "fyrhjuling, skoter, båt..men aldrig bil...
Har  varit med om lite olyckor, men det har gått vägen. Han har alltid kommit hem....  

Några gånger när han kommit hem har han pratat med ”rymdvarelser” eller gjort konstiga ljud för sig själv, verkar konstig i bollen om man uttrycker sig så. 

Har hänt att han sökt efter ”konflikter” med sin fru!
Han har slagit henne vid några till fällen!  

Vad tror du och hur ser du på den här situationen?

När han är "bakis" dagen efter så går det inte att "prata" med honom om problemet. Han säger att nästa helg så blir det ingen sprit.....om han alls säger något.....

Vad ska man göra med honom?

Vilka personer kontaktar man - om han är "sjuk"?

Jessica

Hej Jessica! (Svar från Kenneth)

Tack för Ditt brev. Du har många frågor och funderingar. Det är jättebra! Jag skall försöka svara på alla. En del svar täcker ibland både en och två av Dina frågor.

Du undrar När man är alkoholist? Man brukar säga att "Alkoholist är den människa som upprepade gånger hamnar i plågsamma livssituationer på grund av sitt drickande och ändå fortsätter att dricka". Det svarar på flera av Dina frågor tycker jag, eller hur?

Det tar ca 10-15 år att "jobba" fram sin alkoholism. Din närstående har, tror jag, varit en s.k. högkonsument i flera år men av utvecklingen att döma har han nu hamnat i ett ganska långt framskridet alkoholberoende. Han gömmer spriten, skriver du.

För vem och varför? Fråga honom. Har man inga bekymmer med sitt drickande behöver man väl inte GÖMMA spriten. Bara det är väl ett sjukligt handlande. Man hör ibland talas om personer som gömmer sin sprit i lägenheten fastän de bor själva. Han smyger i väg och dricker med olika vänner för han vill inte visa familjen HUR mycket han egentligen dricker.

Att han tar olika "åkdon" som Du skriver är illavarslande. Han tar inte bilen, men de andra fordonen får man inte heller köra om man är på "lyset". Tröskeln till att ta bilen nästa gång är faktiskt inte så hög. Jag vet av egen erfarenhet. Se upp noga!!

Han söker konflikter med sin fru för då har han någon att skylla på om hon blir förbannad på honom. Då får han en anledning att supa och då är det hennes fel att han blir full. Sä djäkligt funkar det faktiskt. Att han sedan slår henne är helt horribelt! Det finns ingen människa som har rätt att slå någon. Gör man det och dessutom är full, då har man förlorat rätten att bo tillsammans, tycker jag.

Det skall ALDRIG accepteras. Att han pratar med rymdvarelser som Du skriver är mycket allvarligt. Det kallas för delirium tremens och är ett sjukdomstillstånd. Han måste sluta NU! Ser man gubbar och spindlar och ormar och andra grejer behövs läkarhjälp.

Han lovar varje helg att sluta men fortsätter ändå. Det tyder väl på att han inte kan själv, utan måste ha hjälp av ett "proffs". Han måste gå till en läkare och få hjälp. I första hand få Antabus i minst 3 månader för att avbryta sitt missbruk. Han kanske behöver något lätt lugnande och kanske en insomningstablett för kvällen. Det finns bra grejor som inte är vanebildande. Han måste komma till INSIKT om att han behöver hjälp. Det är inget att skämmas över att man har blivit allergisk av alkohol. Att sluta, visar att man tar ansvar för både sig själv och sin familj, ja hela sin omgivning som slipper att se eländet. Det är ibland jobbigt att sluta supa, men det är fasen så mycket jobbigare att fortsätta.

En sak är i alla fall säker: Man dör mycket fortare. Hoppas Du inte tycker det låter för tufft, men så är det faktiskt! Hans mamma är alkoholist och enligt forskarna så är alkoholismen DELVIS ärftlig. Du ser att "underlaget" finns.

Hoppas Du fått svar på det Du bad om. Hör gärna av Dig igen.

Många hälsningar
Kenneth Persson
Vänersborg

Frågor från Jessica den 28 maj 2001

Hej Britta!

Jag skulle vilja ställa lite frågor till dig angående anhörighetsgrupper.... Finns det någon sådan i Väster Norrland-Sundsvall?

Har du själv upplevt att vara anhörig?

Hur hade du det?

Kan du ge mig lite detaljer hur det var.......?

Hur fick du din vän att sluta supa?

Tacksam för svar.....          

Svar till Jessica den 28 maj 2001

Hej Jessica!

1. Jag vet inte om det finns anhöriggrupper, men du kan försöka med Anonyma Alkoholister AA. Du kan också höra efter på landsting och kommun..

2. Ja, jag är anhörig.

3. Det var väldigt jobbigt.

4. Det är mycket svårt att vara gift med en missbrukare, för man kan inte själv få vederbörande att sluta. Missbrukaren är ju väldigt manipulativ och skicklig att lägga skulden för drickandet på sina närmaste. Man mister sitt självförtroende och blir sk. medalkoholist. Man hjälper till att dölja för omvärlden att den anhörige dricker. Detta gör ju att missbrukaren kan fortsätta sitt destruktiva beteende. Barnen for också mycket illa. De tar ju också på sej skulden. Det finns mycket mer att berätta.

5. Jag fick honom inte att sluta dricka. Han drack tills han miste livet. Detta hände för många år sedan.

Sedan ca 20 år sedan lever jag tillsammans med Bengt som är nykter alkoholist sedan många år och nu har jag både självförtroende och ett bra liv.

Hör gärna av dej igen.

Hälsningar
Britta 

Brev 1 Jessica
Svar från Kenneth Brev 2 Jessica
Svar från Britta

Brev 1 Jessica
Svar från Kenneth Brev 2 Jessica
Svar från Britta

Brev 1 Jessica
Svar från Kenneth Brev 2 Jessica
Svar från Britta

Till sidans topp