Risker med tidig alkoholdebut.
(av Knut Sundell, forskningsledare och docent i psykologi)

Det finns stora folkhälsovinster med att försena ungdomars debut med att börja dricka alkohol. Även om de flesta ungdomar som börjar dricka alkohol i berusningssyfte inte får alkoholrelaterade problem så innebär en tidig debut ökade risker. Det finns amerikansk forskning som visar att det är fyra gånger vanligare att de som börjar dricka alkohol vid 14 års ålder blir alkoholberoende, än de som börjar vid 20 års ålder.

         För varje år som debuten skjuts upp minskar risken för alkoholberoende med 14 %. Ett tidigt alkoholdrickande ökar också risken för framtida kriminalitet. I USA är det åtta gånger vanligare än normalt att de som börjar dricka alkohol före 12 års ålder döms för grov kriminalitet längre fram i livet.

Alkoholbruk ökar även risken för att råka ut för skador på grund av olyckor, exempelvis trafikolyckor.

Det finns en rad faktorer som ökar respektive minskar risken för en tidig debut, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Enstaka riskfaktorer innebär sällan någon påtagligt ökad risk. Det gör däremot flera  parallella riskfaktorer. När man talar om riskfaktor behöver det som är en riskfaktor vid en ålder inte vara det vid en annan.

Exempel på individuella riskfaktorer för en tidig debut är att vara pojke samt att vara bråkig och okoncentrerad. I en studie fann vi till exempel att elever som i årskurs två betraktades som störande och bråkiga av sin lärare i betydligt högre utsträckning hade varit berusade i årskurs fem.

Föräldrar är viktiga modeller för hur barn och unga ska uppträda.

Riskfaktorer som kan kopplas till kamratgruppen är att ha kamrater som använder droger och som är asociala samt att ha kamratproblem i låg- och mellanstadiet. Exempel på riskfaktorer som rör skolan är att elever misslyckas akademiskt och att de inte engagerar sig i skolan.

Det sista området av riskfaktorer rör samhället i stort. Tillgänglighet och pris på droger spelar exempelvis en stor roll för hur hög drogkonsumtionen är. Lagar och förordningar som underlättar tillgänglighet kan därför betraktas som en riskfaktor. Andra riskfaktorer är att växa upp i ett område som kännetecknas av fattigdom, trångboddhet, en omfattande arbetslöshet, fysiskt förfall och hög kriminalitet.

Även om det finns många riskfaktorer går det att minska risken att ungdomar börjar använda alkohol, framför allt om det finns flera samverkande skyddsfaktorer. Skyddsfaktorer innebär inte avsaknad av risk; det går att minska risken men inte utplåna den.

Exempel på individuella skyddsfaktorer är att ha social kompetens, och tålighet. Skyddsfaktorer som kan kopplas till familj är att växa upp i en stödjande familj där det finns tydliga regler för vad som förväntas av den unge, där föräldrar visar obetingad kärlek, där föräldrar har insyn i sina barns liv, där föräldrar känner till vad ungas alkoholbruk kan leda till.

Vidare visar forskning att medverkan i organiserade fritidsaktiviteter med en klar verksamhetsidé och en stabil personal minskar risken för problem.

Skyddsfaktorer som kan kopplas till skolan är att det finns en social ordning, att lärare och föräldrar samarbetar och att undervisningen är inriktad mot basfärdigheter. En väl utbyggt socialstat fungerar också som en skyddsfaktor.